Norska vithajsfantaster

Tjoklafs alla mediokra internetvänner!
Idag har jag inte heller fått något arbete, men jag hoppas!
Paul, som jag bekantade mig med igår, har dock fått jobb, han ska bli en rysk ubåt.
Det är väldigt roligt för honom tycker jag, Sverige saknar ett gäng glada ryska ubåtar som kan liva upp stämningen nu med alla de här självmordsbombningarna i Småland.
Jag ska kanske åka till Sydpolen och plocka svamp med min kamrat Barrack McCain (en separat person alltså, inte någon slags mutation av två amerikanska presidentkandidater, även om det också hade varit trevligt), det ska tydligen finnas fruktansvärt många kantareller några centimeter under isen på Sydpolen som har blivit bevarade ändå från 1600-talet.
Nu ska dock Berit, städerskan här på arbetsförmedlingen lära mig cykla utan stödhjul, sen ska jag sy ett lapptäcke av gamla bölder.
High chapparal, karbonpappersfobiker och ordboks-slickare.

Mexikansk astronomi

Hallå fåntrattar.
Idag sitter jag på arbetsförmedlingen, jag har fortfarande inte fått något jobb, men det kvittar, för forskningar visar tydligen att ens problem löser sig automatiskt 100% av alla gångerna, för det mesta.
Jag blev bekant med en kul typ som heter Paul inne på arbetsförmedlingens toalett förut idag, han dresserar hundar, sen äter han upp dom.
Jag har även tagit dykarlektioner idag, jag tror att jag ska bli en attackdykare, alltså springa omkring på stranden och hoppa på folk i vattnet från badbryggorna.
Jag funderar också på att köpa en hund, eller kanske en ny mobiltelefon, det kvittar nog, jag vill ju egentligen ha en dinosaurie, men de ligger ju i ide nu, typiskt.
Jahaja, nu måste jag nog gå härifrån, städerskan säger att arbetsförmedlingen stängde för 7 timmar sedan. Hoppsan, tiden går visst snabbt när man har halvkul.
Adjöss saltkrabbor.

Bensin och blodkorvar

Hallå alla ammoniakpundare.
Jag har inte skrivit på ett tag i den här internätblågen för att jag har haft det lite struligt ett tag.
Jag blev utkastad från min lägenhet i Stockholm så jag glömde betala hyran några månader i rad.
Därefter blev jag rånad av en elak tant i tiger-päls på Östermalm, vilket gjorde att jag var helt fattig och utan bostad. När jag då satt och var alldeles deprimerad på Stockholms trottoarer så träffade jag en fantastisk vän, Börje.
Han visade mig ett sätt att glömma bort alla problem och jobbiga saker, nämligen amfetamin!
Då var vi väldigt lyckliga kan jag berätta, amfetamin är en riktigt bra medicin faktiskt.
Men efter en vecka dog Börje, jag vet inte varför, men det gjorde inte så mycket, eftersom att jag sedan sålde hans lik till en finurlig man i långkalosonger och hatt för 20 000 riksdaler!
Därefter köpte jag mig en satans massa trisslotter, men tyvärr var varenda jävla lott en nitlott.
Så nu sitter jag på arbetsförmedlingen och låtsas söka jobb, men egentligen sitter jag och knåpar på min lilla blågg.
Ha det så jättefint alla bergsklättringsfetishister och rengöringsmedels-entusiaster!

Godkväll kära internetkamrater

Trabajar, amigas!
Jag håller just nu på att flytta min samling med tavelramar, för jag har fått en lägenhet i Stockholm! Det är en etta på 87 kvadratkilometer på södermalm. Det innebär också att jag kan ha tillgång till internettet alltid, och skriva i den här blåggsaken varje dag, vilket blir jätteskojj tycker jag!
Jag har dock ingen aning om hur jag ska betala för lägenheten, jag råkade säga till hyresvärden att jag tjänar 31 miljarder i månaden, vilket inte riktigt stämmer.
Men det löser sig nog, som katten sa när den hade svalt en liter kvicksilver.
Jag har även talat med min vän Konrad Äppelkvistkrona, han jobbar som bödel eller något i den stilen, och sa att han kanske kunna fixa jobb till mig. Man får ju hoppas!
Nu måste jag sova, imorgon ska jag till Estland och sprida skräck.

God kvällmiddag, alla spädbarnsfäktare och preventivmedelsförsäljare!

Hej folk!
Som ni kanske inte förstår har jag börjat spela mungiga.
Det är ett fantastiskt instrument som min kamrat och gode vän Tarfrid Mynhelmsson har spelat i många år nu i Eslövs symfoniorkester.
Han visade mig detta fina instrument en kall höstnatt i juli, i Norrlands skärgård.
Jag har inte mycket tid att skiva, då jag komponerar detta meddelande på en jätteliten dator som man kan bära med sig, som väger nästan bara 15 kilo. En sån här bärbar dator. Jag är iallafall ute och joggar med den nu, det blir lite jobbigt att skriva när man springer, men eftersom att den ju är bärbar, så går det jättebra.
Förövrigt blev min kusin Flyngvel skjuten i skallen med ett gevär häromkvällen, han klarade sig dock utan några skador då geväret i själva verket var avsågat.
Vytte elhälvyckelslangen, karta flyppitarja, som min mormor alltid brukade säga!
Hon var nämligen från Lund.
Hej på er.